not suprised.
Herregud. Ännu en gång har du bevisat att du inte kan eller vill stå vid min sida vid en av de största dagarna i mitt liv. Är det så himla konstigt tycker du att jag inte anser att du är min morfar? visst, du är morfar. men inte en riktig. jag har två morfäder. en fake och en riktig.
min riktiga är karl - åke som egentligen är min styvmorfar. men han har alltid funnits där, han har tröstat och fått mig att skratta. han är den roligaste personen jag vet och jag vet också att han alltid kommer finnas för mig. till skillnad från min fake morfar. den som folk anser är min riktiga morfar. men jag ser det inte så. en morfar är en som finns där, min morfar finns inte vid mig. han ger mig och min syster pengar på födelsedagar osv. eller presentkort. det är bara vid dem tillfällena som vi träffar honom. karl - åke träffar vi nästan jämt! och det är konstigt att vi inte träffar vår fake morfar med tanke på att vi bor på samma ort. jag bor t.ex. inte ens en kilometer ifrån honom..
iaf.. jag hatar detta. jag hatar att jag ska bli gråtfärdig för att han varken kan eller knappt vill stå och hälsa mig välkommen till livet efter skolan den 5/6. fast ärligt talat kommer jag inte sakna honom den dagen. jag kommer inte göra det.