jag klarar inte att ta mer skit, jag orkar bara inte med. jag är inte perfekt, det har jag aldrig sagt! så kan alla sluta klaga på att allt jag gör är "dåligt"? jag försöker, det gör jag verkligen. jag vill vara duktig i skolan, en bra vän, en bra dotter och ett bra barnbarn. jag suger på alla delar just nu. spec. barnbarnsgrejen. förlåt morfar!!! jag ska ta mig tid, när jag har hittat tid att bli en bättre människa. nu känns det som om du skulle lära känna mig på riktigt så skulle du bara bli besviken över vad jag egentligen har gjort i mitt liv. jag ångrar de mesta. kundej ag vrida tillbaka tiden 3 år så skulle allt vara annorlunda!
får jag inte luft snart så svimmar jag.

jag vet att jag är en besvikelse för många, det har ni bekräftat genom en enda blick.
och tro mig, jag känner igen den blicken. jag får den praktiskt taget varje dag
till och med när jag är ensam och kollar på mig själv i spegeln
jag vet inte hur mycket mer jag kan ta utan att falla ihop och kanske inte orka ta mig upp igen

och jag orkar inte gå till psykologen igen. jag orkar inte genomleva allt skit igen, jag vill lägga det bakom mig, medicinerna kan dra åt helvete

jag kan inte ta mer

gustav persson med dig skulle jag orka allt som stod i min väg
det är jag så äckligt säker på. hann inte iväg till graven idag heller
inte ens när du är död så tar jag mig tiden

jag är trött på att gråta flera gånger per dag! mitt liv är inte så jävla illa, det är ju rätt bra men ändå, allt har bara gått käpprakt åt helvete och jag är så less på det. när är det min tur att få må riktigt bra? att kunna le på riktigt, istället för att bara låtsas hela tiden?!  jag vill kunna vakna med ett stort leende på morgonen istället för att vakna med en blöt kudde vid kinden.

om ni bara visste, ni skulle bli mörkrädda.